Vi går igenom vad varje scenario innebär, vilka signaler beslutsfattare bör hålla ögonen på, och vad Sverige och Europas Natoländer kan göra för att förbereda sig i en tid präglad av osäkerhet och geopolitisk omställning.

I avsnittet hör du forskaren Stephen Downes-Martin om hur spel kan stärka totalförsvaret och utveckla förmågan på nya sätt. FOI:s Johan Elg berättar mer om vår verksamhet och spelutveckling inom FOI.

Vilka är riskerna, hur hanteras frågorna i olika länder och vilken roll spelar forskningen framöver?

I avsnittet berättar FOI-forskarna Martin Goliath och Karl Sörenson om kärnvapenfrågan både ur ett säkerhetspolitiskt och tekniskt perspektiv.

I avsnittet hör du Natos forskningschef Bryan Wells och FOI:s generaldirektör Jens Mattsson om forskningssamarbetet inom alliansen.

Hur har utvecklingen sett ut de senaste 20 åren, och vilka risker finns det med dessa investeringar och vad vet vi om statens kontroll över företagens agerande? 

Forskarna Christopher Weidacher Hsiung och Björn Ottosson pratar om relationen mellan USA och Kina och hur den kan komma att påverka Sverige och Europa.

Forskarna Jonas Kjäll och Per Jonsson ger en överblick över de kvantteknologier som är under utveckling om som kan spela en viktig roll i framtidens försvar. 

Forskarna Jenny Ingmarsdotter och Karl Lallerstedt pratar om det ekonomiska försvaret – vad det är, hur det fungerar och vad som behövs för att stärka det. 

Länkar till de rapporter som disukteras i avsnittet hittar du här: Podcast - Totalförsvarets forskningsinstitut - FOI

I avsnitt 59 pratar vi med Daniel Breitholtz, som till vardags arbetar på Spotify och poddar med podcasten Kompaniet, om hans prepping. Och så hör vi från forskarna Herman Andersson och Christoffer Wederbrand om vad vi egentligen vet om svenskarnas hemberedskap.

Hör FOI-forskarna Lars Norin och Niklas Wellander brätta om fenomenet som gör att ett radarsystem kan se mer än dubbelt så långt som vanligt, och hur de vet att just detta inträffade på eftermiddagen den 13 april.

I avsnittet berättar FOI:s analytiker Anna Lioufas och Kristian Agneklev, chef på Åklagarmyndighetens totalförsvarsenhet, mer om vilka utmaningar som finns för ett rättsväsende i krig, och hur svenska rättsvårdande myndigheter jobbar med beredskapsfrågor. 

I detta avsnitt av Rapporterat hör du FOI:s analytiker Frej Wellander och Mari Olsén berätta mer om hur räddningstjänstens uppdrag kan påverkas i en krigssituation och hur svensk räddningsjänst kan arbeta med höjd beredskap.

Sverige har enligt regelbundna mätningar hög försvarsvilja men frågan vi har ställt sedan 50-talet kanske inte ger riktigt rätt bild. Vad vet vi egentligen om hur många som är villiga att försvara Sverige om vi skulle hamna i krig och vad är det som påverkar försvarsviljan? Medverkar gör FOI forskarna Ola Svenonius och Herman Andersson. 

Hör Albin Aronsson, biträdande forskare, enheten för säkerhetspolitik, och Karl Sörenson, förste analytiker och biträdande enhetschef för Strategi och policy, berätta mer om hur Nato använder kärnvapen i sin strategi och vad Sverige behöver göra för att uppfylla de krav som ställs på medlemmar.

Gästerna i avsnittet berättar bland annat om att övningar i FLSC sparar ungefär 6 000 flygtimmar per år, hur de går tillväga för att eliminera turfaktorn och varför det går att öva taktik bättre i FLSC än uppe i luften.

De medverkande forskarna berättar bland annat om vilken roll internet spelar för ensamagerande våldsverkare, vilka gemensamma drag de har och varför våldsverkare gärna skriver manifest.

Gäster i avsnittet är FOI-forskarna Johan Elg och Erik Nordstrand.

Vi får bland annat lära oss vilken nytta som går att få av spel, men också när spel är fel metod. Det blir också en genomgång av de tre formaten icke-skriptat spel, skriptat spel och scenariobaserad diskussion.

Avsnittet handlar om energisektorn i Sverige och dess roll i krisberedskapen. Gästerna går bland annat igenom de största utmaningarna för energisektorn vid krissituationer och varför det gäller att akta sig för sannolikhetsbegreppet. De berättar även varför energiförsörjningen är en mjuk måltavla.

Gäster i avsnittet, som är inspelat innan Rysslands invasion av Ukraina, är forskaren Caroline Bildsten och forskningsingenjören David Lindahl.

I samband med att Madeleine Westerlund frågar vad som är skillnaden mellan cyber- och IT-säkerhet nämner Caroline Bildsten förkortningen NIST. Det står för National Institute of Standards and Technology och är en organisation som drivs av USA:s handelsdepartement.

Gästerna berättar bland annat om hur civila företag kan dras in i politiska konflikter vid cyberattacker, varför man ska vara skeptisk till lösenordshanterarare och varför det är så svårt att lagföra cyberbrott.

Gäster är forskningsledarna Thomas Ekström och Johan Norberg, båda från FOI.

Avsnittet ger en grundlig genomgång av vad militär logistik är. Vi får också, bland annat, veta att mycket pekar på att:

• Korruptionen i det ryska systemet ställer till det för den militära logistiken
• Det är ingen större skillnad mellan hur Sovjetunionen och dagens Ryssland krigar
• Det inte går att förvänta sig ett slut inom kort på kriget

Vi får dessutom veta varför det kan vara riskabelt att bara fokusera på Rysslands misslyckanden i kriget.

De berättar bland annat om målen för det civila försvaret, varför det civila försvaret behöver ligga nära det militära och orsaken till att det inte finns någon målgång för arbetet med det civila försvaret.

Gäst i avsnittet är försteforskaren Ola Svenonius från FOI. Han inleder med att gå igenom de tre begreppen desinformation, vilseledande information och informationspåverkan. Därefter får vi veta vilka möjligheter och begränsningar svenska myndigheter har att möta sådant. Han berättar även om en FOI-undersökning där respondenterna fick ta del av falska inlägg i sociala medier och varför närstående inte ska klippa kontakten permanent med någon som tror på desinformation.

Gäst i avsnittet är FOI-analytikern Aron Lund. Under avsnittet berättar han om:

• Egypten – Stabilt, men genom extremt hårda medel.
• Libyen – Ett lapptäcke av olika miliser och en fredsatsning som sannolikt inte kommer att fungera.
• Tunisien – Från en hoppfull start efter den arabiska våren till ett nuläge med en president som flera menar har avvecklat demokratin.
• Algeriet - Ett land som kallats obegripligt för utomstående att förstå sig på, men Aron Lund gör ett försök. Han berättar även varför att han anser att landet är dysfunktionellt med tanke på de möjligheter som finns.

Mot slutet kommer en bland annat en genomgång av hur Europa påverkas av det som händer i Nordafrika.

Gäster i avsnittet är forskningsledare Eva Hagström Frisell och analytiker Jakob Gustafsson från FOI.

De talar bland annat om vad små länder i Europa kan göra, hur den pågående konflikten kring Ukraina påverkar Europa och varför det blir allt svårare att skilja på handels- och säkerhetspolitik. Dessutom bjuder forskarna på en grundlig genomgång av det så kallade allianssäkerhetsdilemmat.

Gäst i avsnittet är FOI-forskaren Hannah Pollack Sarnecki. Hon berättar bland annat hur naturen blivit återupptäckt som politiskt sprängstoff och hur gröna frågor kan användas för att locka ungdomar.

Gäst i avsnittet är forskningsledaren Jakob Hedenskog som nyligen skrev FOI-rapporten Endgame Belarus? Union State Integration under Pressure. Avsnittet fokuserar på Belarus och Rysslands unionsstatsprogram, men inleds med situationen med migranterna på gränsen mellan Belarus och Polen.

Under avsnittet får vi bland annat veta:

• Vilka för- respektive nackdelarna är med unionsstatsprogrammet
• Varför Putin dröjde med att ge sitt stöd till Lukasjenko efter det senaste valet
• Varför militären i Belarus egentligen inte kan agera självständigt gentemot Ryssland

Då Hedenskog, Lukasjenko, Putin och två tredjedelar av poddredaktionen gillar ishockey avslutas avsnittet med tre framtidsscenarier för Belarus med ishockeyreferenser.

De berättar bland annat varför det kan vara extra svårt att se ett förändringsbehov och vad som går snett när en aktör får bestämma för mycket över en gemensam övning.

I slutet av avsnittet går forskarna igenom några av de framgångsprinciper och framgångsförmågor som finns.

Gästerna i avsnittet är Afghanistan-experten och forskningsledaren Helené Lackenbauer och USA-experten och forskaren Björn Ottosson. Båda arbetar på FOI.

Avsnittet börjar med en historisk tillbakablick på Afghanistans historia och hur talibanrörelsen en gång i tiden uppstod. Vi får också veta hur IS Khorasan skiljer sig från IS Levanten, varför talibanernas strategi varit så framgångsrik samt varför det amerikanska uttåget ur Afghanistan visar att saker inte står rätt till i den yttersta amerikanska ledningen.

Under de sista minuterna pratar Helené Lackenbauer och Björn Ottosson om framtiden, en framtid där män och kvinnor i Afghanistan lever i parallella världar och där kriget mot terror har blivit svårare.

Avsnittet är 56 minuter långt och finns där poddar finns.

Gästerna i avsnittet är FOI-forskaren Annika Tovedal och Karl Östlund från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). De går igenom en modell som kan beräkna kontaminationen av radioaktiva ämnen i dricksvatten från ytvattentäkter.

Vi får bland annat veta:

• Varför sommaren är den tid på året då det vore värst med ett radioaktivt nedfall
• Hur de olika reningssteget i ett vanligt vattenverk skulle hantera radioaktivitet
• Vad det är för skillnad på hur de radioaktiva ämnena sprids vid en kärnvapenexplosion respektive en kärnkraftolycka

Gäster i avsnittet är forskningsledaren Carolina Vendil Pallin från FOI och Ulrik Franke, senior forskare på forskningsinstitutet RISE. De går bland annat igenom hur den nordiska och ryska synen på AI-etik skiljer sig, hur frånvarande det militära perspektivet är i de nordiska etiska principerna för AI och vad termen ”legal sandlåda” syftar på.

Efter en introduktion om AI och försvarsmedicin presenteras gästerna för olika exempel från en framtid där bland annat trauma­patienter ska kunna omhändertas med hjälp av autonoma plattformar (drönare). Vad händer i den -15 grader kalla och snöfyllda skogen, fylld av döda och sårande soldater? Hur går det för soldaten Kjell i den täta tallskogen och amfibiesoldaten Aisha som tillsammans med fem sårade kamrater är fast i en livbåt ute till havs? Vi får även veta vad som kan gå snett när AI har tränats på alltför ensidig eller likartad data.

Sandra och Kristofer är två av författarna till rapporten Omvärldsanalys Rymd 2020 - Fokus på försvar och säkerhet.

Gäster i avsnittet är Mats Forsman, forskningschef, och Johanna Thelaus, forskare.

Tidigare avsnitt (nummer 4 och 7) om gråzon har handlat om förståelsen av hotbild och Sveriges försörjningsförmåga. Nu handlar det om försvarsviljan i Sverige. Du behöver inte ha lyssnat på avsnitt 4 och 7 för att hänga med i samtalet mellan forskningsledaren Niklas Rossbach och analytikern Christoffer Wedebrand.

De tycker inte lika i alla frågor, bland annat om hur viktigt det är med en hög försvarsvilja i befolkningen. Under avsnittet får även veta varför ”psykologiskt försvar” låter exotiskt för utländska öron och varför en mer nyanserad bild av förtroendets värde behövs.

FOI har tagit fram ett förslag som ska förbättra för personer som skadats av kemiska ämnen, detta berättar forskningschefen Anders Bucht och forskaren Lina Thors om under avsnittet.

Du får även veta vilka kemiska ämnen som är viktiga att upptäcka tidigt och hur olika symptom på kemikalieförgiftning kan se ut.

Christoffer Wedebrand, analytiker, och Per Wikman-Svahn, forskare från KTH, är två av författarna till kapitlet Robusta beslut för hantering av ett förändrat klimat.

I ett 24 minuter långt avsnitt går de bland annat igenom:

• Hur en liten havshöjning kan leda till att översvämningar som förr kom var hundrade år i framtiden kommer var tionde
• Vilka metoder som går att använda för att försöka förutse klimathot
• Varför vi inte ska vara rädda för osäkerheten

Den 20 januari lanserar FOI Strategisk utblick 9 med ett seminarium som webbsänds kl. 9.00–10.30. Samma dag går rapporten att ladda ned från foi.se.

Martin Hagström, forskningsledare, och Lars Forssell, forskare, är två av författarna till kapitlet Svärmande drönare – ett reellt militärt hot i framtiden?

• Hur ny teknik tvingar fram nya organisationssätt
• Varför teknikutvecklingen underlättar gråzonsangrepp
• Nyttan med perspektivstudier och varför det ska var skillnad mellan dem när det gäller civilt och militärt försvar.

Gäster i avsnittet är två personer med olika ansiktsform*, forskningsingenjörerna Max Bäckman och Lillemor Örebrand. De arbetade intensivt veckorna efter påsk med att testa andningsskydd åt sjukvården.

Under avsnittet får du veta hur stora skillnader det är mellan ansiktsskydd, andningsskydd och munskydd, hur ett test går till och hur FOI:s tester kunde stoppa lycksökare.

* I avsnittet får du veta vem av dem som hade den ansiktsform som flest masker passade på.

I detta avsnitt berättar försteforskare Mathias Andersson om: 

• FOI:s unika kompetens när det gäller bullermätningar i svenska havsområden
• Nyttan som både den civila och militära sektorn har av mätningarna
• Vad alla båtägare kan göra för att störa marina djur så lite som möjligt

Du får även veta varför du aldrig ska knacka på glaset i ett akvarium som det finns guldfiskar i.

I poddseriens fjärde och sista del diskuterar Camilla Eriksson och Erika Öhlund Sveriges livsmedelsberedskap. Hur många dagar klarar vi oss helt utan import? Få svaret på den frågan och många fler i detta högaktuella avsnitt av rapporterat. 

I poddseriens tredje del möts Rysslandsforskare Gudrun Persson, USA-forskare Björn Ottosson och Kina-forskare Oscar Almén för en gemensam diskussion om hur stormakterna har hanterat pandemin. Hur har deras relationer påverkats av pandemin? Varför hör vi så lite från Ryssland? Har stormakternas relation till Sverige påverkats? Det är några av frågorna som besvaras i avsnittet. 

I poddseriens andra del berättar FOI:s forskare Ola Svenonius om den svenska kriskommunikationen. Vad innebär effektiv kriskommunikation? Vad har varit bristfälligt i kommunikationen och vad har vi gjort bra? Missa inte andra delen av Pandemiperspektiv!

I seriens första del berättar FOI:s forskare Per Olsson om hur världsekonomin infekterats av pandemin. Han svara bland annat på frågor som: kommer det finnas pengar kvar till svensk krisberedskap? Hur återhämtar man sig från detta? och kommer pandemin leda till ett handelskrig mellan Kina och USA?  

Experterna refererar till flera historiska händelser och här finns en lista över varje:

• Salisbury – Det engelska samhälle där den tidigare dubbelagenten Sergej Skripal och hans dotter Julia blev förgiftade den 4 mars 2018.
• Kuala Lumpur – Den 13 februari 2017 blev Kim Jong-nam, halvbror till Nordkoreas högste ledare Kim Jong-un, giftmördad på flygplatsen i Kuala Lumpur.
• Saringasattacken i Tokyos tunnelbana - Terroristattack utförd den 20 mars 1995 av medlemmar av sekten Aum Shinrikyo.
• Kriget i Syrien – Startade under mars 2011 och pågår än.

Apropå att Mellanöstern alltid är aktuellt. Bara ett par timmar efter att avsnittet var inspelat ägde en dödlig raketattack rum mot en militärbas i Irak. En brittisk och en amerikansk soldat dödades. Bitte Hammargren vill därför, utöver det hon säger om Irak i podden, lägga till följande:

- Utländsk militär i koalitionen mot IS är där på militärbasen på inbjudan av Iraks regering. Men deras närvaro är ifrågasatt av stora Iranvänliga partigrupper och deras miliser. Några av dem kräver uttryckligen hämnd efter den dödliga attacken mot Soleimani och Muhandis. I vintras röstade Iraks parlament för att de utländska trupperna måste lämna landet - i en icke bindande resolution. Att den inte blev lag beror på att Iraks leds av en övergångsregering. Men det kan inte uteslutas att det blir så när Irak får en ny regering (maktkamper och kohandel pågår).

De tar bland annat upp skillnaden mellan hot och hotbild, att gråzon inte är något nytt och varför det går att säga att Sverige just nu befinner sig i en gråzon. Dessutom berättar de om riskerna som finns när myndigheter anstränger sig för att ta fram en gemensam hotbild.